RECENSION: Disney’s Djungelboken (Blu-Ray)

Vanne DupoVi alla har nog någon gång under vår uppväxt suttit kurade ihop med familjen framför tv:n och glott på en Disney-film… eller i mitt fall, 5 cm från tv:n med samma Disney-rulle på repeat tills det att pappa skrek på en att “Snälla! Kan du åtminstone se på något annat?!”

Jag har fått glädjen att recensera en Disney-klassiker på blu-ray, Djungelboken, som släpptes för första gången 1967. Trots att filmen snart är 50 år gammal och novellsamlingen som Djungelboken är baserad på är över 100 år, kan man inte undgå att le när introscenen spelas och Bagheeras berättarröst (av Gösta Prüzelius) träder fram. För mig är det en fröjd att få återigen bekanta mig med en film som jag som barn repeat:ade till pappas förbannelse. Jag har oftast alltid haft härligt barnsliga minnen till Disney-filmer och detsamma gäller då även denna. Djungelbokens story har knappast gått förbi obemärkt men om den mot all förmodan har gjort det för just dig så ska jag spoila den lite för den som inte vet eller minns. 😉

Utspelar sig djupt i Indiens djungel där en svart panther vid namn Bagheera hittar en liten pojke som ligger övergiven i en korg. Bagheera beslutar sig för att rädda pojken och tar honom till en vargfamilj som precis fått sig en kull. Barnet får stanna hos vargfamiljen och får namnet Mowgli, 10 år senare av fridfullt djungelliv blir det avbrutet av djungelns mest fruktade djur och fiende, tigern Shere Khan. Med rädslan för att Mowgli faller offer för Shere Khan har hans familj och vänner beslutat sig för att det blir bäst för Mowgli om han växte upp i en människoby. Där börjar äventyret och Mowgli får träffa på alla möjliga karaktärer och situationer.

Filmen är som man minns den, härlig och lika inbjudande till att sjunga med trots obefintliga kunskaper till sång. Det finns något charmigt med de gamla Disney-filmerna där animationen flyter fritt och inte är oförlåtande som dagens animerade filmer. Skillnaderna från nu och då är att man slipper blåsa i kassetten för att få den att fungera samt att i denna utgåva får man med lite extramaterial. I extramaterialet får man ett alternativt slut, en tur genom Disneys “animal kingdom”, bonus från dvd-utgåvan, intervjuer med barnen till Walt Disney’s närmsta kollegor osv.

Djungelboken är som sagt en Disney-klassiker och alltid värd en plats i hyllan hemma för den som gillar Disney. Det är för mig inte formatet som filmen kommer i som är det väsentliga, utan det är innehållet och denna innehåller en liten 7-årig asiat som sjunger med Baloo och Kung Louie 5 cm ifrån tv:n 🙂

– Vanne Dupo \(^o^)/

VNDiH? – Vad Nördar DU i Helgen? [v.49] (inkl. rumptafs och Gösta Giggolo)

Den här helgen verkar det som om Du har två val: Stjärtlapp eller nörderi. Det är i alla fall de alternativen jag fått presenterade för mig.

Vi ska spela HITMAN: ABSOLUTION och FAR CRY 3 för recension, Hedlund ska förhandskolla nya TOMB RAIDER och Kjellin ska läsa comics. Duuh.

Sugen på att hitta lite nya polare att spela med i helgen? Använda GÄRNA vår blogg till att skicka ut efterlysningar på spelkompisar!
I samma veva som du gör det så får du gärna berätta:

Vad Nördar DU i helgen?

Trevlig veck-ända!

Extramaterial: Pressfoto, Lucas/Disney-diskussion och skillnaden mellan Jonas och Peter

Två dagar innan premiären av podcasten så tog vi hjälp av Mats Nylund och övervåningen hos Swartling Produktion för att ta några pressfoton.
Jag tror det tog ungefär 20 sekunder innan vi började nysta i för- och nackdelarna kring Disneys köp av Lucas-rättigheterna.

Och för en gångs skull så slår vi fast: VEM är Berglöf och VEM är Kjellin? Lär dig skillnaden för första gången!

OBSERVERA: EP01 (showen från GAMEX) släpps ikväll ca. 19.00!
All info om mp3/rss/itunes kommer att finnas här på nördigt.nu!

Extramaterial: Introlåten till lanseringen av Nördigt

Kjellin och HedlundInför lanseringen av Nördigt på GAMEX 2012 så ville jag och Kjellin naturligtvis göra en introlåt som satte tonen för dagen. Det var dock inte en helt rak inspirationsväg innan vi kom fram till resultatet, trots att vi gjort den här typen av låtar ett par gånger nu. Vill du ladda ner våra gamla alster så kan du göra det här.

Min tanke från början var att vi skulle skriva om texten till Simon & Garfunkels “Sound Of Silence”, en helt fantastisk låt på så många sätt. Idén var att det skulle ge oss en sång där vi båda sjöng låten igenom, något vi inte gjort tidigare och Peter och jag försöker att utmana oss själva och lägga in ett nytt element varje gång vi gör en ny parodilåt ihop.

Men inspirationen kom inte till mig som den brukar, jag lyckades inte snickra ihop någon text som kändes passande och samtidigt fick jag känslan av att låten blev en lite för sorglig tongång att öppna en podcast i.

Resultatet av detta blev att Peter under tiden vi repade den riktiga introlåten (som jag kommer till) skrev denna muppiga/rasistiska/roliga/elaka texten om oss själva. Klippet ovan är den första inspelningen vi gjorde, den andra hittar du här.

Min idétorka försvann dagarna innan vi tillsammans gick på premiären av SKYFALL (något som vi ska prata om i EP02). Jag laddade upp med att titta på Casino Royale (och ignorerade Quantum Of Solace) och det påminde mig om hur bra den Bond-låten var och fortfarande är. “Chris Cornells – You Know My Name” inte bara hjälpte till att återuppliva James Bond för sex år sedan, han skapade även en underbar musikalisk balansgång mellan dur och moll som både är en utmaning at sjunga, men som även spänner över flera känsloregister. “Perfekt för oss”, tänkte jag efter att jag testat om jag klarade av att sjunga låten (i slutändan sänkte vi den ett par toner för att bättre passa min röst).

Här har du ett klipp från repetitionerna sammanlänkat med premiärspelningen på GAMEX (hela repet finns filmat här):

Hoppas du gillade den lika mycket som vi!

Du får en riktig version av den i introt till EP01, såklart.

//Hedlund