EP01 – Premiär, Gamex och upplevelser i D-moll.

Idag har det gått 135 dagar sedan vår gamla podcast lades ner. Och nu är det äntligen dags för det allra första avsnittet av NÖRDIGT.

Showen innehåller hela inspelningen från lanseringen på GAMEX den 3:e nov 2012 och börjar med att vi berättar om vår plan och vision för den nya podcasten.
Efter det berättar vi vad vi tyckte om årets GAMEX, både det bra och det dåliga, och tillsammans med publiken så diskuterar vi fram vad vi vill att mässan gör bättre till 2013. Det var många bra idéer som kom fram!
Dessutom berättar vi om avloppen i nya SIM CITY, köttigheten i kommande ARMY OF TWO och Wii U:s möjligheter att få bröst att vaja. Seriöst. Suck me sideways and call me Beata Löfwenstropf.

Vi har sagt det förr och vi säger det igen, TACK ALLA SOM KOM OCH VAR MED OSS LIVE!

Välkommen till podcasten [NÖRD:IGT]!

 

HÄR kan du lyssna på avsnittet via I LIKE RADIO.

HÄR kan du ladda ner det som mp3.

HÄR hittar du avsnittet via RSS

Och HÄR i iTunes

8 thoughts on “EP01 – Premiär, Gamex och upplevelser i D-moll.”

  1. Jag får erkänna att jag inte var alltför pepp på den nya podcasten, eftersom jag tyckte att RadioGamer inte avslutades på ett värdigt sätt (bra exempel på värdiga avslut är Spelradion och Retroresan). Det lämnade en oerhört fadd smak i munnen och det gjorde att mycket av kärleken till podden försvann.

    När jag nu lyssnade igenom första poddcasten känns det dock som om magin fortfarande finns där. Hedlunds regi, Berglöfs bitterhet, Bengtssons skarpa tyckande och Kjellins villkorslösa kärlek till grafiska noveller. Jag ser fram emot att återfå kärleken till podcasten igen och kommer följa er resa vidare varje vecka. För att använda ett gammalt talesätt: Keep on rockin’!

  2. Tack så mycket för din åsikt! Kul att ha dig tillbaka.

    Jag är intresserad av att veta vad denna känsla av “fadd smak i munnen” kom från. Du får gärna gå in mer på det så vi kan utvecklas, bli bättre och undvika denna grop i framtiden.

    Mvh

    //Hedlund

  3. Den fadda smaken tror jag främst kom på att jag som lyssnaren lämnades utan en “closure”. Om jag jämför det med teveserier så är det som om allt byggdes upp till en rejäl cliffhanger – och så får man veta att teveserien har blivit nedlagd och skapar ett missnöje hos en. Varför investerade jag tiden i teveserien, när inte skaparna bryr sig om att ge mig ett “closure”. Visst, nu kom det säkert abrupt för er också, men jag hade gärna som lyssnare sett att ni tagit upp det rejält. Typ från början “Det här är vårt sista avsnitt. Nu tar vi farväl. Se tillbaka lite, summera tiden” och så vidare. Då hade man fått känslan att ni slog igen boken för tillfället. Som lyssnare hade jag då känt “Wow! Vad fint. Jag minns alla de där coola stunderna.” Spelradions slut fick mig t.ex. att gråta över deras farväl då det var verkligen fyllt av känslor. När jag lyssnade på sista RadioGamer fick jag ingen känsla av avslut – det kändes som om ni kom på det sista 5 minutrarna “Oh, justja. Det här är sista avsnittet. Hej då!”. Det kändes för abrupt.

    Nu är det här kanske inte så relevant just nu för jag hoppas inte ni planerar lägga ned snart igen. Jag hoppas få följa med på en nördig resa under kommande år och jag är säker på att jag kommer gilla er lika mycket som tidigare – och troligen mer. Men då dagen kommer att ni knyter igen säcken, ja då hoppas jag på en storskalig, känslomässig revansch!

    Jag hoppas inte att det här känns neggigt, för det är inte tanken med det. Se det som något positivt: om jag inte gillat RadioGamer så riktigt, riktigt mycket hade jag inte känt så starkt för slutet. Ni fanns i mina öron under en hel sommar då jag arbetade utomhus och ni var en riktigt go vän till mig då. Jag ser fram emot att få er i mina öron igen!

  4. Hej Robert!

    Tack för din beskrivning. Utan att bli alltför utdragen och utan att gå in på för många detaljer så kan jag säga så att den typ av avsnitt du hade önskat varken var något jag fick- eller ville göra.
    Slutet för den gamla showen kom ganska så oväntat trots det beslut jag personligen tog. Vi hoppades in i det sista att vi skulle kunna stanna.
    Samtidigt var planerna på en ny podcast redan igång vid den sista showen, vilket gjorde att jag för min del inte alls ville avsluta “mer än nödvändigt”, om man kan kalla det så.

    Jag är glad att du är tillbaka och hoppas att jag och gänget får göra många nya avsnitt under de kommande åren.

    Med vänlig hälsning,

    Christian Hedlund

  5. Jo, jag förstår att det sker saker som vi som lyssnare inte får någon insikt om som påverkar det hela. Men sånt kan vi ju inte veta något om.
    Nåja, det är gammalt och förflutet nu. Nu tänker jag bara återbekanta mig med er awesomeness och njuta av vad att ni har att erbjuda! 🙂

Comments are closed.