Här är de två filmerna som vi pratade om i EP29 (och som det pratas om i hela gamersfären just nu). Det är viktigt att kunna se nyktert på våra favoritnörderier för att kunna utveckla dem och göra dem större och bättre (och mer inbjudande till nya nördar).
Diskutera gärna filmerna i kommentarsfältet.
Läs även Bengtssons artikel i bloggen hos SvD.
Del 1:
Del 2:
jag kan väl kopiera det jag skrev till Toves artikel:
Jag håller med med vad feminist frequency meddelar, att det är väldigt problematiskt att dra dessa “tropes” till stereotyper där om en kvinnlig karaktär är med i ett spel så blir hon en dam i nöd automatiskt. Vad jag skulle varna för är att inte se saker helt binärt i svart och vitt. Dam i nöd är inte automatiskt sexistiskt och objektifierande för kvinnliga karaktären och jag tror att man kan använda det, det kan passa i berättelsen, för det beror totalt på kontexten i spelet.
Jag har inte spelat borderlands 2 där man dödar angel, en AI, men jag tror inte det är likadant som de värre exemplen som visades t.ex. från Prey. Igen, kontext är viktigt och jag tycker man måste tala väldigt nyanserat och ta alla fall för sig själv istället för att säga det här dåligt, det här bra.
Det nya tomb raider hade karaktären Sam som är dam i nöd men man har inte den vanliga stereotypen hjälteman och dam i nöd. Istället har man en vän i nöd som visar en omväxling som verkligen saknas.
Jag vet inte om jag kan kalla mig själv för “feminist” eftersom jag tycker att alla, oavsett ras, kön, etc. borde vara lika och jag tycker inte jag behöver “tillhöra något” för att säga så.
Håller med Anita när hon säger “det är både möjligt, och också nödvändigt, att både gilla en bit media samt vara kritisk till och medveten om dess problematiska delar”. Det jag är lite tveksam om är det hon säger om att kvinnan blir som en ägodel för mannen, är det inte naturligt för vem som helst att vilja få tillbaka en person man tycker väldigt mycket om? Vad skulle alternativet vara, att han säger “äh jag hittar någon ny istället”? Man jagar väl efter en person för att man tycker om dem, inte för att man anser att ens egendom har blivit stulen.
Men det är klart att objektifiering inte är okej när karaktärens enda syfte är att bli kidnappad och räddad, mest för att det bara är kvinnor och för att det har gjorts till döds och är klichéartat.
En annan rolig grej är att en kvinnas död är väldigt dramatiskt och uppspelat medans en manlig karaktärs död är ‘a dime a dozen’ eftersom det är det de förväntas att göra.
Reflekterade tidigare och kom fram till att jag kan räkna de spel jag spelat med kvinnlig huvudperson på två händer, vilket egentligen är rätt sorgligt. Varför inte ha lite mer variation? Det vore skitkul att spela som en stenhård kvinna som inte tar skit. Typ som Hammer i Fable 2, hon var byggd som en pansarvagn och svingade runt en stor hammare, det ser man inte ofta.