Hedlund frågade mig om jag kunde skriva ner mina tankar och förhoppningar om Nintendo Wii U inför att lanseringen av konsolen närmar sig. Du som läser detta, bör veta, att jag är en riktig Nintendo-fantast. Jag har ett mindre museum i min lägenhet med prylar och konsoler från Nintendo.
Jag har mer eller mindre alltid haft Nintendo i mitt liv. Julen 1986, var jag ett år gammal och min morfar fick en Nintendo Entertainment System av min mormor. Han förstod sig aldrig på TV-spelet, så det slutade med att jag och mina bröder fick konsolen några månader senare. Som du säkert förstår, var jag för liten för att kunna spela på NES:en då. Om jag ska vara helt ärlig, så kommer jag inte ihåg när jag testade tv-spel för första gången i mitt liv, men jag har många minnen från min barndom när jag och mina bröder spelade på NES, SNES och Gameboy.
Jag har tidigare sett fram emot nya konsoler från Nintendo, men idag är jag inte lika förväntansfull. Jag är mer orolig över hur det ska gå för Nintendo i den kommande spelgenerationen. Kommer online-satsningen vara tillräckligt bra? Har de ett starkt stöd hos tredjepartsutvecklare? Hur kommer hårdvaran i konsolen att kunna konkurrera med nästa generation av Xbox och Playstation? och är handkontrollen bara en gimmick?
Det med en skärm på handkontrollen har Nintendo försökt med tidigare, till deras konsol Gamecube. Där var det möjligt, i ett antal spel, att koppla in en eller flera Gameboy Advance enheter och använda som handkontroll. Jag kommer ihåg ett par spelsessioner med vänner, där vi spelade The Legend of Zelda: Four Swords Adventures till Gamecube. Riktigt roligt spel, om alla tillbehör med kablar och GBA-enheter fanns tillgängligt.
Jag kan tänka mig att spelutvecklare hittar nya och intressanta spelmoment med den här sortens handkontroll framöver, men de spel som släpps i samband med lanseringen av Wii U imponerar inte på mig. Det mesta är gammal skåpmat som har fått lite nya funktioner i och med handkontrollen. Det enda riktiga spelet jag ser fram emot, inom en snar framtid, är Bayonetta 2.
Jag tyckte att första Bayonetta var ett helt fantastiskt spel. Jag spelade verkligen sönder det spelet och längtar efter att få spela sönder uppföljaren. Men självklart vill jag se ett nytt Zelda, Super Smash Bros, Metroid eller varför inte ett nytt Advance Wars. Där borde möjligheterna med denna typ av handkontroll vara många. Det jag hoppas på mest är att Nintendo kommer utveckla nya spel, som har samma magi som deras klassiska spelserier.
Något jag tycker är intressant, är att Nintendo med Wii ville få att vem som helst skulle kunna plocka upp en Wii-handkontroll och spela, utan att bli rädd för diverse knappar, styrspakar och styrkors. Jag har svårt att se att de kommer lyckats med samma sak med Wii U kontrollen. Mina föräldrar kommer till exempel bli livrädd för handkontrollen, och de spelade Wii rätt mycket en gång i tiden.
Nu ska jag försöka damma av mina gamla Wii-kontroller, då jag har bokat in en spelkväll med mina vänner nästa fredag. Jag tror det kan bli en rolig kväll med Nintendoland som följer med premiumpaketet för Wii U, sedan återstår det att se hur ofta jag spelar spelet efter det. Jag kommer även att köpa New Super Mario Brothers U, vilket lär skapa kaos och skratt!
//Admin-Henric
Admin-Henric heter egentligen Henric Sjöholm och är den som ser till att podcasten hamnar där den ska och att hemsidan ser ut och fungerar som vi vill. Du kan läsa mer om honom här.
Imorgon får vi besök av cineasten Niklas “Lill-Lövet” Berglöf [insert nepotism-skämt here]! Han ska hjälpa oss att peppa inför filmåret 2013 genom att rabbla upp de mest intressanta titlarna för att se vad vi dreglar mest till. Pacific Rim, Django Unchained och The Hobbit: The Desolation Of Smaug är bara att skrapa på ytan, min vän.
